Vilken vecka...

Min sista rubrik löd "Sjukstugan slut" tji fick jag. I Lördags styrde vi kosan mot Malmö för att i hemlighet fira Jens på hans 35-års dag. Lily-Kate fick följa med och som det mönsterbarn hon är sov hon heela kvällen. Love hade myspys med mos och Max på Verkö.
Bord var bokat på Johan P en super jyst restaurang som fokuserar på champagnedrinkar och skaldjur.
Jag drack champagne och vi alla fyra delade på det stora skaldjursfatet, hummer, räkor, kräftor, ostron, musslor med tillbehör. Kan verkligen rekomenderas.
MEN dagen efter blev lilla jag sjuk igen och måndag-tisdag följdes av tystnad för min del då jag helt tappade rösten.
Vi skulle firat Theos 1-årsdag men eftersom jag var sjuk blev det hemma för oss. Då det är mindre enkelt att "tala" med en 2-åring med teckenspråk så blev det lite si och så med dialogen. Love tyckte att han kunde vila i bebisens vagga och eftersom inte mamma sa nej så hoppade han upp.

Jag kände mig lite piggare på onsdagen och då skjutsade jag Love till Maja på verkö för dom skulle på utflykt- ÅKA BUSS. Jo jo han e lättroad och enligt Maja underhöll han hela bussen. När folk klev av ropade Love "hej då, syns imorn" he he.

Jag och lillan mötte upp Love och Maja i stan och lillan låg och myste i sin vagn som börjar bli lite varm...

...medans Love för första gången i sitt liv fick smaka Mc Donalds mamma bjöd på Nuggets och sepup = ketchup. Notera Loves långa hår som numer gör att de flesta frågar "vad heter flickan" så nu sa pappa klipp av det nu då.

Jag tog en chansning när vi ändå var i stan och Love var på sitt bästa humör. Parksalongen kunde ta en liten drop in och med godis och Rorri på DVD så var det enkel match.

Inga som helst protester, han tittade då och då på frisören och sa "snart är det klart" och hon bara skrattade.

Hon tyckte att Love hade ett svårt hår att klippa, det är så rakt. Jo det känner jag igen det är även mitt hår. Min gamla frisör vän Anna (som förövrigt fortfarande är den enda som kan klippa min lugg) har kämpat många timmar med min lugg för den perfekta finichen.

Det här e luuuugnt.

Jaha så var tiden inne, min kära kära vän Josefine ska börja jobba. Det kanske låter som hon ska dö eller nåt men hon har varit hemma med barnen i över 2 1/2 år och det betyder att hon även delat mycket av min tid, en väldigt speciell tid, tiden när barnen är små. En tid som aldrig, aldrig kommer tillbaks.

Vi bestämde träff i stan idag och jag ville även gratta lilla Theo i efterskott och när jag kom hem kände jag mig lite låg, en milstolpe är nåd.

I stan hann jag även köpa lite nya pyjamas till Love, bla denna underbara Tiger dress he he. Nu har vår lilleman strl 98/104.

Nu är min man hemma igen, Niklas åkte ju till Sholm i måndags men sitter nu säkert i fåtöljen igen med en Lingongrova i handen och tittar på hockey.

Nu är bloggandet över och jag ska överösa min Niklas med pussar och kill.

Imorn kommer farmor och farfar, håll utkik efter nya bilder.

Josefine, lycka till med jobbstarten, du är en vän värd sin vikt i guld, PUSS.

Sjukstugan över för denna gång,,, peppar, peppar.

Sjuklingar i triss, Love startade förra helgen med feber och var väldigt låg, blev bättre fram mot tisdag för att decka totalt igen på onsdagen så på onsdagen blev det farbror doktorn i Lyckeby.
Vi kollade öron, hals och blodprov och Love fick en liten bil av sköterskan när han va såååå duktig.
Han var verkligen jätte duktig satt stilla och sa "nu är det bättre" och "snart är det slut". Vi va så oerhört stolta.
Lagom tills Love började bli bättre blev jag urdålig, ont i öron och hals så jag tog till min vanliga taktig, vila, vila, vila. Jag gick och la mig när Niklas kom hem från jobbet i onsdags och idag känner jag mig piggare.
Lily-Kate är inne på sin 5:e förkylning sedan hon föddes men man får väl vara glad så länge det stannar vid det.
Lite vårkänsla har vi fått så den dagen när Love mådde bäst tog vi oss iväg för att handla. Love fick ha sin nya fina vårjacka från POP och fina mössan från Blingo.

Lily-Kate lider av skorv som kliar så illa att hon river sönder hela huvet aj aj.

Nu har vi köpt borago och hoppas det ska hjälpa.

Mjölkskorv försvinner när det själv vill och beror på att barnet saknar ett ämne i kroppen. Inte farligt men det kliar illa och jag vågar knappt ta av mössan på henne för folk glor.

Tänk att alla måste glo när något avviker hmmm.

Nu är det helg och räkorna ligger förberedda inför kvällen. Idag sjunger Carola på Lets dance så risken finns att Niklas får genomlida det med mig ikväll. Imorn far Niklas, jag och Lily-Kate till Malmö för att fira Jens 35år, han vet inte om det men vi dyker upp som gäster på restaurang Johan P, KUL.

På söndagen fyller min bror Peter år och vi tänkte bjuda på frukost.

Tjohej trevlig helg.

Loves nya kompis & Jesper Juul

Nya kompisen heter "pindeln" och är inköpt av pappa till sjuka lilleman. Love har haft feber och hosta sedan fredagsnatt med 39grader till och från så denna veckan blir nog en hemma vecka.
Mycket mys på kudden och täcke blir det och spindeln är med i höger handen och råttan i vänsterhanden.
Igår hittade vi en riktig spindel på väggen och visade Love men då fick han ett bryt och sa "ta ut den" så pappa fick snällt släppa ut spindeln.
I helgen blev det för ovanlighetens skull godis med pappa, eftersom pappa ville ju ha öl så fick Love gogga som kusin Elina kallade godis när hon va liten.

Dagarna med en sjukling är faktiskt okej, Love är mer som en "normal" unge när han e sjuk dvs förståndig, lugn, mysig och lite eftertänksam he he. Han är egentligen inte ledsen över att va sjuk och han sover bra om nätterna.

Idag skulle jag gått på babygympa på Friskis med lillan men det får vänta på sig.

Vi har i alla fall varit ute lite i den "varma" solen. Det är skönt med barmark och värmande strålar men ve och fasa för vad som gömts i snö som kommer fram i tö, gräsmögel, skräp, ruttna löv och flera ton grus tur att farmor och farfar kommer snart så vi kan städa lite ;-)

Mycket kärlek och mys syskon emellan blir det när båda barnen är hemma. Lillan ser nöjd ut när hon får puss på huvet.

Imorn satsar vi på picknik i Wämöparken med Josse och barnen, hoppas Love orkar och att vädret vill att vi ska dit.

Status Lily-Kate:

Nu är vi inne i fas "bort med nattmålet"

Hennes dagar ser ut ungefär såhär:

• Vaknar 7.00
• Äter ca 8,30 200ml
• Minivila 9,30 i ca 30m
• Äter 11,00 ca 200ml
• Sover långvila 3h från ca 11,30
• Äter 200ml 15,00
• Minivila 17,30 ca 30m
• Äter 200ml 19,00
• Lägger sig för natten 19,30 med hjälp av sin kanin och napp
• Äter en gång per natt vid ca 04,00

Ja så ser det ut, dvs nattmålet 01,00 är nu efter tre "kämpar" nätter borta.

Hon är oerhört pratglad och pratar högt och skäller mycket på alla gubbar i huset, är oftast glad och skrattar när man pratar med henne.

Hon är lite gnällig och kämpig på kvällarna den sista timmen innan nattning och då är det ofta promenad runt huset som gäller, dvs man får inte sitta ner.

Idag när jag satt på toaletten (med öppen dörr för att hålla koll) och hörde mina barn i huset så grät jag en skvätt av lycka av att dom är våra underbara barn. Jag älskar dom hejdlöst och blir så varm i hjärtat när jag hör dom.

Lily-Kate kämpar även med "sit-ups" precis som Love gjorde, reser sig upp, upp. Ligga på mage är ingen favorit så därför så vet jag inte om hon kan vända sig ännu.

Jag läser förövrigt en bok just nu som jag fick av Niklas Jesper Juuls "Ditt kompetenta barn" om fostran m.m. Jag gråter och förundras... gråter för att jag själv kan känna igen mina egna känslor efter min uppfostran (inget fel på den) men den präglar ju oss/mig för framtiden och jag kan förstå mig själv lättare när jag vet att jag har blivit den jag är tack vare min mamma och pappa och jag har de behov jag har pga eller del av den uppfostran jag fick.

Jesper ger många exempel på vad vi tror är rätt uppfostran och han ger även exempel på vad som han anser rätt och jag håller ofta med.

Jag har skrivit det förut på vår blogg att "trygghet" är ett ledord för mig/oss och det skriver han om, detta ger starka, självständiga barn som känner stöd från sina föräldrar.

Jag väntar med spänning på den dagen jag är 65 år och Love är 32 och Lily-Kate 30, vart är ni och hur blev ni?

6 grader i skuggan & nyputsade fönster

Nästan i alla fall, jo graderna stämmer men fönstren är bara klara utvändigt eftersom de inte hade putsats på ett tag så orkade jag inte mer.
Vad underbart det är att vakna till solen siprandes in genom sovrummet och en kvittrande Lily-Kate. Niklas och jag "festade" till det lite här hemma på vår kammare igår och kom inte i säng förrens 1,30 he he.
Lite vin, god mat, Peter Le marc och lite minnen på agendan gjorde oss gott. Glöm inte bort att älska varann trots barn, gör dig lite fin och njut av varann.
Lillan fick vara med mig när jag putsade fönster...

...medans pappa och Love gjorde i ordning cykeln för en runda.

Love älskar verkligen att cykla och pratar med pappa om allt han ser. Idag har han tittat mycket på molnen som han tycker är fina.

Denna veckan som kommer bjuder på speckat schema:

• Första sprutan för lillan
• Föräldrarträff på BVC
• Lek med grannen Alexander
• Träff med Josefine och Wiggo i stan
• Indoor walking träning
• Leklandet
• Jag hoppas också på en träff med Josse och Tuva om dom blir friska någon gång :-(

Natti natti.

Jag tar över kommandot....igen.

Ja man ska inte ge lillfingret till de små då äter de upp handen.
Varannan dag ångest och irritation, varannadag stark och lycklig, NEJ tack. Alltid lycklig JA tack.
Detta vill säga, en vän till mig skrev på FB att "nu gäller ett schema för lilleman", dessutom pratade jag lite med min egen mamma när jag besökte henne vid minneslunden den 3 mars på hennes födelsedag.
Nja min mamma kanske inte va den bästa bebismamman men hon hade alltid goda råd att ge.
Ja så jag bestämde mig att återigen ta tillbaks makten över barnen (låter lite psyko kanske).
För en tid sen lät jag lillan styra lite över sina egna dagar och jag ska villigt erkänna att jag tyckte det va rätt nice när hon sov 5-6 timmar mitt på dagen OCH sov bra på natten MEN sen började hon tanka upp på nätterna, dvs från midnatt var det äta som gällde varannan timme och jag fick ett psykbryt.
Jag insåg att detta skulle knäcka mig, ja veeet att de aldra flesta har det så på nätterna med sina barn men inte vi och det är mina referensramar.

Min tanke blev kanske sover hon för mycket på dagen så hon inte hinner få i sig så mkt mat, dvs hon blir hungrig på nätterna, jag gjorde ett val.
Den 3 mars talade jag lugnt och stilla om för lillan vad som skulle gälla och att jag hade mormor Lena från himlen som stöd.

Detta skulle gälla:
7,30-8,30 frukost
Minivila
11,00 lunch
Stora vilan ofta mellan 11-14 då jag väcker henne
14,30 mellis
Minivila
17,00 middag
fixa iordning för natten, smörja kroppen, sätta på nattdräkt, prata lite på skötbordet
19,00 kvällsmat
därefter lägger vi henne med snutte och tutte i sin säng och sätter igån hennes spelande hare och hon somnar.

JIIIIPPPEEE detta funkar, hon vaknar endast en gång nu och äter, oftast ca 04,00 för att sen sova vidare till morgonmålet.

Vad medför då detta, jo en mamma som slipper svära hela dagarna och som inte tycker att livet suger i allmänhet och att vara mamma i synnerhet.
Jag trodde vi skulle kriga, jag och lillan men eftersom det handlade om matningen så var det tydligen enkelt.

Lilleman då, jo nu har syskonågesten kommit och han ger gärna små nyp i syrrans fot eller nåt. Han passar även på att hitta på hyss när jag sitter med lillan och matar, grrr.
Jag antar att det får vara så men jag försöker ge honom allt mitt fokus när hon har sin långvila mitt på dagen. Sist fick vi dock åka hem ifrån några vänner för att statuera exempel på att man kan inte bete sig hur man vill.
Tyvärr tror jag inte han fattade att det var därför vi åkte hem men däremot fattar han när någon annan talar om för honom att han gör fel, och det är helt OK för mig.
All hjälp mammor emellan är bra hjälp.
Våra små busungar, Love älskar att sitta med syster i famnen och då känner han sig behövd.

Min lilla hjälpreda i köket...

...som diskar åt mamma.

"Love bebis" sa han idag och la sig i lillans urvuxna säng som hon fått låna av Otto. Han somnade dessutom här i framför Pettsson & Findus.

Träff med gamla polers, tre amigos som föddes samma år, nästan samma månad och som sen dess hängt ihop. Nu är den ena blöjfri, den andre världens snällaste och den tredje lite kluven he he. Det är sååå kul att se dom växa.

Puss Millie och Tuva från Love.