Söndag = bakslag...

...men först lite bilder från kalaset.

Lily-Kate älskar andra barn och sysselsätter sig lätt med andra barn och andras leksaker så det va en fröjd att få komma hemifrån en liten stund till Tuvas tre års kalas.
Hos Tuva fanns det en docka som kröp, en kundvagn som man kunde handla med och annat smått och gott som visade sig vara mycket spännande. Dagen till ära hade mamma köpt en riktigt flick-klänning på Kapphal med rosett och tyll i underkjolen.

...bakslag va det ja. Love hade inte svarat på medicinen han fått visade proverna som togs på söndagen så det blev nya tag med ny medicin som heter Ery-Max, 3ml 2ggr/dag i 10 dagar yyyiipeee. Änsålänge tar han ofta medicinen själv i spruta rakt in i munnen men 10 dagar hua hua. Det är dessutom viktigt att vi fullföljer denna kur eftersom Love har den smittsamma varianten av lunginflammation, Mykoplasma pneumoni, jo jo.
Som plåster på såren kom mos och Max med finaste lastbilen som var lastad med tre stycken fyrhjulingar, WOW sa Love och stammade fram så många ord han kunde på minsta möjliga minut.

Tack för omtanken underbara familj och fina vänner, ni ger oss styrkan via sms, facebook, whatsup och alla andra tänkbara sätt.

Söndag kväll dansade jag i köket med vår dotter, vi dansade till ledmotivet av "True blood"
Bad things med Jace Everett, skönt ombyte från den dag jag haft.

Fredagen kom ikapp mig idag, den slog mig rakt på käften och jag bara grät av rädsla, trötthet och ångest. Det är så mycket vi ska genomleva men det gör ont, att se någon annan lida är värre än något annat.

Jag minns när jag låg på sjukhuset efter mina operationer, dvs snitten och bröstbölden men det rör mig inte i ryggen för det kan jag hantera. Mina barn och andra i min närhet berör mig tydligen väldigt mycket starkare, på ett annat okontrolerbart sätt. Känslorna kom som en tsunami, helt oanmäld. Kanske hade jag klarat mig ifrån känslostormen om jag hade varit hemma med lillan och Niklas hade varit med Love. Söndagen var som en dimma av gråt och rusande hjärta, jag va tvungen att berätta vad jag kände om det vi upplevt, Love och jag. Niklas fick sätta sig ner och lyssna exakt på vad jag kände, jag försökte måla en bild av alla moment av dygnet på sjukhuset så att han kunde förstå och såklart förstod han men det räckte inte.

TID - det är alltid tiden som gör att du kommer ur något som skakat om dig, så även för mig. Idag känns det bättre och det är tack vare tiden och möjligheten att få prata av mig.

Nu har vi checkat ut från "UTKLIPPAN" vårt rum på barn avd och Love svara positivt på den medicin han nu äter och vi har redan hunnit bli lite "trötta" på honom och hans kivande med syster men just nu är det ett friskhetstecken.

Lunginflammation, jaha

Den finaste onsdagen hos Tuva blev på kvällen förbytt till en av de värsta sjukresorna i Loves historia.
En märklig feberfrossa infann sig med symptom som vit hud, lila läppar och en hemsk frossa.
På torsdagen blev det värre och jag ringde vårdcentralen som hjälpte mig med en tid på barnkl till kl ett.
Väl där va Love vid gott mod efter att haft liknande feberfrossa på morgonen som nu va över. Han lekte i den fina segelbåten medans vi väntade på doktor, provtagning och undersökningar.
Inne i provtagningsrummet hittade han ännu fler kul leksaker så det va lätt att glömma att vi va på ett ställe som man egentligen inte vill vara på.
Alla undersökningar gick såååå bra och jag är väldigt stolt över Love som mer än gärna sträckte fram sitt lilla finger för att ta ett blodprov, han vände örat mot doktorn så hon kunde kika och han öppnade munnen och sa "aaaaaa", han drog även upp tröjan så att hon kunde lyssna på hjärta och lunga.
Inga prov visade då på något annat än ett virus så vi fick åka hem efter ca 2 timmars undersökning.

Det tog dock bara ett par timmar innan läkaren ringde och sa att hans "vita blodplättar" inte såg så bra ut och att det då kunde tyda på något bakteriellt, sannolikt lunginflammation. Ärligt talat så har jag dålig koll på vad allt betyder som doktorn pratar om, mitt fokus har varit 100% att prata med Love, förberad honom inför nästa steg. Det innebär att jag förlitat mig helt på deras kompetens och att de informerar mig om det som är viktigt.
Vi blev ombedda att komma igen dagen efter, fredag för nya prover. Vi hann dock bara in innan Love fick ett feberanfall på barnkl och vi blev direkt inskrivna på barnavdelningen för ytterligare provtagning.
Fredagen var den mest intensiva dagen på länge. Efter inskrivningen kom dom och tog blodprov, syresättningsprov (som inte va så bra) lyssna på honom IGEN. Vi fick lunch men Love ville inte äta så han fick en god glass av Anne-May istället.
Vi tog en liten tur i den korridor vi bodde på, då vi inte fick röra oss utanför de "orange" dörrarna. Love hittade direkt tågbanan, en dumper, lego, traktor och allt skulle med in på rummet. Jag fick även hjälp att hitta en DVD med Nicke Nyfiken som just nu är Loves favorit.
Det blev filmtajm och glass med dumpern i sängen.
Efter ett tag blev det då dags att åka hiss till röntgen och då hade vi pratat om röntgen maskinen ett tag innan, det blev nog i alla fall en mindre chock för honom att kliva in detta stora rum med massa gubbar bakom ett glasfönster. Lite fråt men med råttan i handen och en liten godismuta la han sig på sängen.
Så kom då det värsta momentet på hela dagen, det som i efterhand satt spår i mig. Vi skulle sätta nål i armen för att få medicinen iv (intravenöst) eftersom doktorn ansåg att Love behövde få en skjuts åt rätt håll, dvs medicin direkt in i blodet.
Love och jag hade i ca en timme innan gjort samma sak på dockan men Love va skeptisk. Till slut tog han dockan i sin famn och sa "mamma, love snart sticka armen, SEN GLASSEN" min gullunge. Så glad i hågen stiger vi in i ett annat rum där det står tre sköterskor uppradade. Att ta bort EMPLA plåstren (som bedövat) var inga problem däremot hade inte plåstret bedövat som det skulle så när nålens kulle in så fick jag höra det värsta skriket någonsin från Love, han ropa på mamma, vill inte... det gjorde så ont i mig att jag trodde jag skulle dö.
Efter några stickningar insåg man att Love va för stark så beslut togs om "bedövning/avslappning" via spruta i rumpan. Det tog tio minuter sen va han hög som värsta narkomanen, han svamla, fumlade och bara...va...
Det kändes som han skulle försvinna ifrån mig, jag blev så rädd.
Tyvärr gick det inte att sätta nål på Love för hans kärl sprack, däremot märkte han inget under tiden de försökte denna gång i den andra armen.

Under Loves drogade tillstånd blev det skiftbyte, Niklas tog över ett par timmar så jag fick åka hem och packa väskan för natten och pussa på vår dotter. Jag åkte till Hemmakväll och köpte smågodis och cola till mig och Love. Jag packade boken om nyckelpigan och en film med Rorri racerbil. Jag valde att åka tillbaks ganska snart eftersom Lily-Kate bara skrek hela tiden och mitt stressade huvud orkade inte det :-(
Jag tog mig tillbaks och myste med Love i sängen istället med godis och cola.

På lördag fick vi "permis" och det blev ett kärt återseende med lillasyster. Jag och lillan åkte på Tuvas födelsedagskalas och pappa Love åkte till McDonalds. Em/kvällen slutade dock med feberanfall igen för lilleman. Jag och lillan hade det däremot jättemysigt på kalaset, vi bjöds både på fika och middag med kvällsmys innan det va dags att åka hem för att sova.

På söndagen va det dags för återbesök...

Finaste dagen på länge

Josse ringde och undrade om vi ville komma över på onsdagen och JA det ville vi, det va såå länge sen vi sågs och de senaste gångerna har inte varit några bra dater då Love bara puttat.
Vi blev inbjudna till frukostmys kl 9 och när vi kom så gav Love Tuva en vit ros då hon hade fyllt år. Tuva blev glad.

Lily-Kate poserar och i bakgrunden leker Love med Theos brandbil som LÅTER, WOW. Love höll fast i den bilen ända tills vi åkte hem.

Lillan leker redan nu så "tjejigt" om man får säga så, dvs myser med dockor, rör skeden i kaffekoppen. När dom blir större blir det nog Tuva och LK som leker och Love med Theo.

Vackra Theo.

Mys mammor.

Vi åkte hem lagom till lillans vila vid 11 men vi hade så kul att vi bestämmde att åka till parken efter lunch. Såhär kul hade vi ute, dom gungade "högt och fort" som Love brukar säga.
Efter parken tog vi mellis hos MAlmborgs och fortsatte leka.
Barnen har haft oerhört kul och jag har njutit i fulla drag med Josse och våra fina barn. Inget puttande, inget gråt, lite ruff och stuff men mest bara lek. LK älskar ju att umgås med andra barn så hon har verkligen haft kul idag.

Efter dagishämtning brukar vi varva ner i filmrummet med frukt och denna gången var det "Drömmarnas trädgård" som lockade och då ville även LK sitta med och äta sin satsumas på golvet.
Våra fina...

Ny leksak & så är vi friska oxå

Niklas kom hem med en ny Kamera Sony Nex-5 så detta blogginlägg är en bildkavalkad av olika inställningar :-) jag blev så lycklig över denna lilla present under vår sjukvecka.
Standard inställning- då tar den bästa allternativet själv. Våra små underverk hann busa lite mellan febertopparna. Love vill dock ofta leka lite väl vilt, man kan tycka att han borde tröttnat på henne nu men hon är väl spännande.

Standard- lillan reser sig fort nu och förflyttar sig runt, ibland är hon även kaxig nog att balansera lite fritt.

Standard- Love surkart ville inte gå ut när han va sjuk men vädret va underbart även denna veckan så jag tänkte "lunch i friska luften måste ju göra oss friska"

Standard- Love har knappt ätit något denna veckan, druckit lite soppa, någon liten brödbit så denna dagen tvångsmata jag honom ute. Man behöver mat för att få lite energi och det blev faktiskt lite bättre.

Part R- tar upp allt rött i bilden och resten blir svart/vitt.

Part G- Samma som ovan fast gul. Love fick ställa upp som fotomodell när han blivit lite friskare.

Part R- Under helgen tog vi och lagade Love alla favoriträtter för att få igång honom lite, det blev korv stroganoff, pannkaka och rå falukorv.

Färgreduktion- Skapar ett abstrakt högkontrast utseende.

Leksakskamera- skapar en bild som en leksakskamera med skuggor och starka färger.
Love börjar tröttna på modellandet.

Retro-skapar utseende med åldrad känsla.

Men sen kom morfar & Helena med bullar och då blev modellen glad igen, tur att barnmodeller får äta bullar :-)

Leksakskamera- vår lilla docka fick åka dockvagn. Hi hi. Vi har provat att plocka in mjölk och ägg i hennes kost men jag tycker att hennes humör blivit sämre, dvs hon gråter och gnäller mycket så nu har vi plockat bort det igen och en bra dag har vi haft. Jag får be BVC om ett allergitest vid 1-års kontrollen. Vi ska be om detta även på Love nu när han fyllt 3 för jag tycker inte att han är så mycket bättre gällande mjölken.

Svart/vitt- Niklas vän Lunkan med flickvän Linda kom på besök på fredag så jag fick klä upp mig lite. Niklas lagade gudomligt god mat, oxfilé som långsamt gått färdigt i ugn samt potatiskaka och rödvinssky. Mums.

Part G- Plockar fram det gröna. Vårt fina "House of Love"

Nu laddar vi för en frisk månad med mycket fint besök. Till helgen ska Niklas och jag på guldeken och vi har barnvakt även över natten, myspys. Viktigt med vuxentid, jag tror att det är första gången sen lillan föddes som bara jag och Niklas har en fri natt med festlighet, eller minns jag fel?

På lördag har Tuva kalas :-) Sen är ALLA helger i november uppbokade.

Först kommer Hasse& Marie, helgen efter fam. Hollås, helgen efter fam. Pärnerstedt/Eriksson och helgen därefter liten mellanhelg med egenmys IGEN jag och Niklas, helgen därefter är det barnkalas för våra änglar.

Det låter DYRT det här he he men det ska bli jättekul. Vi ber om hälsan tack.

P.S Glömde skriva att Love lärt sig en ny fras "jag vill inte" det hör vi tuuuusen ggr om dagen just nu, vill inte gå ur bilen, vill inte ha mat, vill inte titta på den filmen, vill inte ta på byxorna ja ja det är väl så det är, Du får oftast en chans sen tar vi över, det funkar bäst trots lite gråt från lilleman.