
Dagen innan nyårsafton började såhär, med 39 graders feber och en mycket hängig liten man.
Tur i oturen att vi inte hade någon stor fest som väntade, eller att vi i sista minuten ställde in redan till Eskilstuna för värre skulle det bli.
Nyårsafton bodde lilleman i biorummet med nyposoppa och film, inget annat orkades med.

Nyårsaftonskväll tog vi tag i oss själva och åkte över ett par timmar innan Love skulle sova till Verkö. Janne bjöd på fantastisk förrätt, kalixlöjrom med tillbehör.
Maja och Elina kom hem efter två veckor i karibien så vi fick chans att krama dom.
Bilden är tagen för att sätta in i tidningen, som vi gjorde även med Love. Vi gjorde vårt bästa för att storebror skulle vara med på bilden men icke.
När vi kom hem satt Niklas och jag och planerade 2011, så gott som man kan planera ha ha.
På tolvslaget sov Love och Niklas, jag och Lily-Kate stog i sovrumsfönstret och tittade på fyrverkerierna.

Nyårsdagen mådde du bättre så vi tog förmiddagen hos morfar och Helena och grillade korv.
Dom bygger, bygger och bygger och bor snart i ett hus lika stort som familjen Ewing i Dallas om ni 70-talister mins 80-talets största såpa. Men fint blir det.

I väntan på korven från fönstret till det nuvarande köket.
Minnen som stärker oss för att vi väljer det...

För ett år sedan flyttade min prickikorv Vida till skåne. Love kommer aldrig minnas henne men jag gör det och Niklas gör det.
Vi pratar ofta om pricken och hennes egenheter och vi stärks av att prata om henne och snart ska vi hälsa på henne.

Idag för ett år sedan flyttade Meja till himlen, ingen älskade solen så mycket som Meja. Hon använde soldäcket i vår trädgård minst lika mycket som vi.
Båda hundarna älskade att bada och myyyysa, precis som våra barn gör idag, dom älskar att bada och mysa.
Som sagt nya minnen kommer in i vårt liv och många minnen har vi från året som gått:
Madonna i göteborg och boende på torrekulla med Sandra och Linus, Malmöresa med familjen Malmborg, shopping och julshow Carola med Elin och Jens, Carola i dalhalla med min älskade Niklas, Lily-Kate föddes, Mycket champagne speciellt för Nilklas jobb inom Winn.
Jag det finns mycket mer att minnas, Niklas och jag försöker ofta prata om allt fantastisk som händer i våra liv. Vi pratar om det för att minnet ska vara mer levande.
Lily-Kate:
Vad kan man säga, det går bra.
Inatt somnade hon 22.30 och vaknade första gången 06.00 för att äta, behöver jag säga att sömnen är i fokus, mest för mamma tror jag ha ha.
Imorse log hon för första gången, vi låg och pratade, hon har börjat med dom där små "prat" ljuden och plötsligt så skrattade hon så skrattgropen syntes i flera sekunder hi hi.
God fortsättning.


1 kommentar:
alltid lika spännande läsning.Ni har verkligen tagit till er de bevingade orden Carpe Diem.
som sagt "Livet är inte de dagar som gått ,utan de dagar man minns"
Vi skänker en tanke till de 2 vovvarna, som förgyllde vårt liv.
Saknaden gör sig påmind även hos oss, ibland hittar vi små tecken,som en boll, ett kvastskaft, en fresbee.....
Kramar från farmor och farfar.
Skicka en kommentar