Meja är ett kvinnonamn som härstammar från fornsvenskans ord mäghin, vilket betyder kraft och styrka. Egenskaper som min lilla boxertös med lätthet kan tillskrivas.Vidare är dagsmeja ett uttryck som sällan hörs och egentligen är ett marsord; det syftar på värmen i solskenet om eftermiddagarna mot slutet av vintern när snön smälter och det droppar från taket.
För er som varit en del av Mejas liv så behöver jag inte förklara vad värme betydde just för henne- allt.
Ett par sorgsna och trötta boxerögon tittar bedjande in i husses. Smärtan att se någon man älskar så högt lida är obeskrivlig och maktlösheten att inte kunna hjälpa till sårar djupt. Natten till lördagen den 2 januari fattade jag beslutet att låta min älskade boxer få somna in och gå vidare till "himlen". En aggressiv & elakartad cancerform i juver spred sig snabbt och efter en stor operation visades det sig snabbt att metastaser bildats och spridits med blodet och nya elakartade tumörer bildades.
Efter en långpromenad på lördags morgonen , en 5-rätters meny, soppborsteleken & en värmade brasa somnade Meja in 12:40.
Mejas & husses låt:
http://www.youtube.com/watch?v=EZJPt3H7QTY&feature=related
Min älskade Meja du kommer alltid vara en del av mig. Jag skulle kunna berätta 100 historier om vårat liv tillsammans men mest av allt önskar jag att ni alla nedan kan återberätta just erat speciella minne kring vår Meja.
Tack alla för ert stöd i detta
Kram Niklas
Dessert äts liggande i soffan
Sista bilden med husse 2 januari 12:00
Sista bilden med husse 2 januari 12:00
8 kommentarer:
Att jag har respekt och är lätt rädd för hundar är ingen nyhet, det vet alla som känner mig. Meja behövde jag inte vara rädd för, det kändes som hon visade respekt för min rädsla. Meja var verkligen en fin hund och jag beklagar din förlust. Kram Matilda E
Meja var en del av vårt liv.
Pisksnärten från svansen kändes.
Hennes ruskande på huvudet som betydde "välkommen"
Hasses skrammellekar med allt från borstar till hinkar.
Fågeljakten på Mälaren som kunde ha slutat med en katastrof. Tack och lov så vände fågeln och Meja följde den tillbaka.
Liggplatsen framför brasan.
Meja och Vidas hysteriska lek med en pinne i Odlarskogen, som utmynnade i sjukhusvistelse för husse.
Kramar från mamma Marie och pappa Hasse
Meja var en underbar hund som jag verkligen älskade av hela mitt hjärta. Det känns konstigt att det inte kommer någon Meja och kelar när vi kommer på besök.När Meja var hos oss hade hon två favorit platser. På min ljusa matta framför kakelugnen, och på andra våningen sittande vid altan dörren för att titta ut. Tack finaste Meja för alla fina minnen jag har fått av dej. Sov gott i din hundhimmel.
Mitt bästa & speciella minne är inte ett specifikt minne. Utan ett ord: Närhet. Det är det det ordet som kommer upp i huvudet på mig när jag tänker på Meja. Hon var en så underbart kärleksfull hund som verkligen gav en enormt mkt kärlek när man väl vunnit hennes förtroende.
Om jag satt mig på golvet och kelade med Meja satt hon sig alltid så nära så att hennes kropp pressades mot min. Hon ville alltid vara så nära och det var så himla underbart.
Jag minns första gången jag träffade Meja, det var på Törnåkra & jag ville direkt bli vän med henne och försökte genomföra detta genom att börja krama henne (Jag var liten & dum) Meja morrade och markerande att det inte var okej & jag backade undan skamset. Efter ngr minuter kom hon fram till mig och lät mig klappa henne & sen dess har hon alltid haft en speciell plats i mitt hjärta.
Även hennes livliga "steppande" som hon visade upp varje gång man kom & hälsade på bör ju också nämnas.
Meja var en underbar lycko & kärleksspridare.
Jag måste också säga att Niklas, jag har alltid varit så imponerad av hur duhar varit med Meja! Ni har alltid varit ett sånt tajt team. Meja kunde inte haft det bättre!
Sov gott Meja, vi syns sen.
Jag älskar er.
Vackraste boxer och mest kelna lilla dam, tuffing i vissa lägen, muckade gärna med andra hunddamer. Visade vem som bestämde i Backabo med omnejd. Gick gärna sin egen väg, kopplade då av hörsel och våra inrop om hon så önskade. Egen vilja och integritet, sittandes spejandes ut över sitt revir. Stolt som få! Kanske det starkaste och också det sista minnet för mig är kvällen innan Meja dog. Vi kom hem för att lämna Love och Meja välkomnade oss som vanligt hjärtligt, jag tyckte dock att inensiteten var extra stark. Pussarna över hela mitt ansikte ville inte ta slut och Meja kved sina underbara valpiga kärleksljud. Det kommer jag för alltid behålla i mitt hjärta där Meja har sin speciella plats!
Jag hade ingen egen relation till Meja av förklarliga skäl men jag lovar att jag hade haft de om möjligehten funnits. I Meja fick jag ändå uppleva det som jag själv upplevt som liten - att boxrar är och förblir världens bästa och goaste hundar. Hälsa till Cita i hundhimlen Meja så träffas vi på något annat plan. Irene & Granskogen
Vårat största minne av lila Meja var när vi var hos er i Karlskrona.Då gick Moa,Tove och Ann på en fin promendad runt parken. Tove som höll Vida i kopplet sprang åt ena hållet över gatan och Moa som höll Meja i kopplet sprang åt samma håll som
Vida och Moa släpandes efter Meja.
Många stora kramar från Tove och Moa!
Rädd för hundar som jag är var jag allt lite nervös när jag skulle komma hem till er första gången me lilla Tuva till två stora hundar. Men oj så fel jag hade! Meja var absolut ingen hund som jag behövde va rädd för, jag lät till och med Tuva ligga o leka på golvet trots att båda hundarna pyste runt i huset. Meja va allt en riktig liten mys hund. Jag hundrädd men inte Meja rädd.
Vi ses i Nangijala Meja.
Många kramar fam Malmborg
Skicka en kommentar