Allt i livet blir så annorlunda när man har egna barn, i alla fall för mig.
Allt i mitt liv har blivit så förstärkt. Jag upplever inte att Niklas har ändrats så.
Beror det på hormoner, beror det på vad livet gett och inte gett mig?
Jag undrar så mycket.
Just idag är det Elinas 22 årsdag och hon var oerhört speciell för mig när hon föddes. Jag ville bara ha henne hos mig hela tiden, jag ville hjälpa Beppe och Lillevi med allt som rörde dig.
Jag älskade varje minut med dig. Oj vad jag saknar den tiden när livet var liiite enklare.
Men som vanligt vill jag påminna dig som läser att detta är en dagbok till er våra barn och ett sätt för mig att guida er.
Ni ska ha förtröstan i att allt i livet är inte skitenkelt men gör ert bästa.
Försök att varje dag vakna med ett leende, möt människor med ert leende, förakta och döm inte.
Va kloka och känner ni att ni inte kan ta kloka beslut, fråga någon i er närhet.
Just nu ligger jag i sängen, sjuk, ont i kroppen ont i halsen och ni min familj springer runt huset i solen. Ni tävlar.
Jag känner mig dessutom som man säger på engelska BLUE. Det infaller alltid en känsla av BLUE när jag har PMS och dessutom har mycket att fundera på.
Idag har jag bl.a. Funderat på pensionssparande mellan sov och vaket tillstånd.
Mitt fokus har radikalt ändrats från super shopping ego till att vilja säkra er framtid.
Av bilderna ser ni smakprov från min födelsedag, Elinas dag, presenter jag fått och lite annat som berikar oss varje dag.
Just nu utanför sovrumsdörren ligger Mr N i jacuzzin, lyssnar på country och dricker en virre och en öl ha ha. Önskar jag kunde hoppa ner med han och krama livet ur han så han förstod min kärlek.
Men först ska jag bli frisk. Natti.
