söndag 4 november 2012

Familjen reste till Egypten

Den 16 oktober åkte vi, Hasse & Marie, Malin, Fredrik, Hugo & Maja, Magnus, Linda, Sigrid & Rut till Egypten.
Hurgada, Makadi Bay Saraia Suits var målet, där var vi 2009, jag, Niklas, Maja (Mayskär) och Love som då var 3 månader.
Vår resa startade i Ronneby där vi flög till Sholm, sov över på Hotell för att sedan möta upp sällskapet med avgång Egypten 7,40 morgonen efter.
Alla var förväntansfulla och trots att LilyKate satt i vårt knä under den 5 1/2 långa resan så gick flygresan fantastiskt bra, det fortsatte även mkt smidigt när vi landat och med en kort transfer på ca 30 min till Hotellet.
Sen var det rummet, alltid lika bra storelek, med kök, vardagsrum och sovrum med terass MEN Direktör Pärnerstedt var inte riktigt nöjd med placeringen av rummet så det blev en muta och ett nytt rum med TOPPEN placering precis intill poolen och poolbaren. Puss till Nicke P.
Tanken var ju att vi på kvällarna när barna somnat skulle sitta på terassen, dricka gott och prata, umgås, kolla film och njuta av poolbarens underhållning.
På kvällen när vi kommit fram samlades vi alla för middag och man kan lätt säga det att få allt och alla samlade och sitta still samtidigt var kanske naivt att tro att det skulle funka... så det gick sådär.
Maten på dessa All Inclusive är väl inte heller någon HIT, ganska smaklöst men vackert att se på.
De första dagarna fyllde vi med bad, sol och umgänge. Vi hade det verkligen toppen runt poolen, farmor Marie köpte små hinkar och spadar och vi köpte luftmadrasser och oftast samlades vi vid barnpoolen efter frukost och där sysselsatte sig barna heöa dagen.
Första dagen gick vi ner till havet och badade, stränderna är jättefina och både LK & Love tycker om att gräva i sanden.Sen började helvetet för många av oss, minns inte vem som blev sjuk först men jag tror det var Hugo Sigrid och deras familjer. Sigrid fick en spruta i benet av doktorn efter att ha bajsat ner sin säng och haft feber toppar.
Hugo blev liggande och så fortsatte det.
Jag hoppade högt av förtjusning på tredje dagen av att vi i vår familj hade klarat oss,,,, för att på natten 2.30 vakna av kramper och ett jädra springande till toaletten.
Då var det dags igen, tyvärr blev denna magsjuka magsjukan från helvetet. Senast jag var så sjuk var efter jag fött Love.
Efter natten toppade febern 40,3 grader och jag visste inte vart jag var. Besökte läkare som ville sätta dropp, fick panik, ringde moster Lillevi "vad ska jag göra" hon rådde mig att ta droppen och inte vara orolig. Det dröjde en sekund efter vi lagt på luren så ringde Niklas doktorn igen och sa "gör vad som behöver göras" dropp sattes för uttorkning samt antibiotika/pencillin.
Tog ett dygn innan jag vaknade, ytterligare ett dygn att resa sig upp för att på tredje dygnet kunna lämna rummet.
Fick mediciner (se nedan) en kur antibiotika/pencillin, medicin för magen, medicin mot feber, medicin mot illamående.
Jag fick ALLA jävla bieffekter av medicinerna som jag fortfarande i skrivande stund lider av, det sista nu är svamp i underlivet PHU.
Tack gode gud att vi reste med sällskap och tack alla som hjälpte Niklas med barna och mig med att leva.
Efter tredje dagen ville alla åka hem, nej inte Niklas, Love, Hasse och Marie för dom va friska. Även LK klarade sig (tack gode gud att barna fick må bra)
Niklas och Love spenderade oftast dagarna på vattenlandet Waterworld som låg intill Hotellet. Jag och lillan var kvar vid poolområdet och myste. (fast jag ville bara hem)
Någon kväll fann vi ork och lust att sitta ute på terassen när barna somnat och en kväll spelade vi tom Yatzy.

På väg från Ronneby.

På plats kväll ett på trappen utnaför vårt rum, 35 grader en torr härlig värme mötte oss.

Mannen i sällskapet Åhlen, Magnus och Niklas.

Vår Love, mammas Cola kille, fri dryck och glass hela veckan för miniman.

Farmor Marie, som LK kallade morfar hela veckan hmmm

Jag och min lilla avbild i den barnpool som vi hängde i mest hela veckan. Här kunde hon spatsera runt själv och leka.

Love med sin fina badmadrass och puffar på armarna. Love är ett vattendjur och låg mest i plurret hela veckan.

Pappa Niklas är "one of a kind" och när jag svor högljutt där hemma vid packningen för att INTE packa tyngre än 20kg så hade han stoppat ner projektorn i SIN väska. Men som vanligt så blev detta en hitt med barnfilmer varje kväll innan middag. Snacks och fri dryck fanns även det på bion.

På väg till middag, Niklas, Love, Sigrid och Fredrik.

Det fanns möjlighet till "dine around" dvs där man gick till en ala carte restaurang och åt så mkt man ville för 100kr, innan jag blev sjuk så gick vi till den Italienska och åt Pizza.

I buffe restaurangerna fanns det barnbuffé till barnas förtjusning.

Servitörerna skoja med barna och just denna gång fick Love ett glas juice på handerna och blev handlingsförlamad, hur kommer man ur det utan att spilla?

Min lilla coktail av droger och det var ändå inte allt.

Dom små lekte och var så lyckliga och jag är ändå glad att vi fick göra denna resa trotts att vi just nu känner ALDRIG mer Egypten men å andra sidan är det en garanti att man får vara frisk i andra länder? nej troligen inte men då vet man att res till en anläggning med sjukvård och nyttja den om du blir sjuk.

Sigrid fick en spruta i benet som hjälpte henne att bli frisk, ja alla sätt är bra utan dom dåliga.

Lily-Kate ringde morfar hemma i Sverige (på lotsas) hon gillar att låtsas ringa, pratar i massor, arg i massor och just nu är "icken" favoriten, dvs Madicken.

Fri glass gillades.

Familjen Pärnerstedt, Love u.

Jag och mannen i mitt liv, i nöd och lust (trotts att vi inte är gifta lovar jag dig det)

Vacker måne, våra barn speciellt Love vill gärna titta på månen och stjärnorna. LK sover inte när det är fullmåne, lustigt det där.

Love som vi blev vana att se dig denna veckan. Blöt och hoppandes från poolkanten.

Pappa & son.

Sista kvällen dansade Hasse & Marie en avskedsdans på arabiskt vis. We like.

Marie dansade & Hasse hejade på.

För lite tid fanns till umge mer er men det kommer fler tillfällen tack för att ni följde med i alla fall.

Jag & vår förstfödda, kan titta på dig & känslan av att du är min gör mig svag.

Äntligen på väg hem & tack gud för att vi lever just i denna tidsandan, IT-andan.

Vi anlände till Arlanda 20,00 för att sedan ta ett anslutningsflyg till Ronneby 21,25 och barna skötte sig bra, lite tuffare resa hem men är det inte alltid det?
Vi jublade på Svensk mark och skyndade oss för att köpa nyponsoppa, risifrutti, Redbull & Cola light sen var vi hemma i fina Sverige.
Man måste åka bort för att värdesätta sitt hem.

Tack och god natt!

fredag 2 november 2012

Min första...

...present gjord av Love till mig.
Idag på dagis gjorde Love detta fina halsband. Första egen gjorda gåvan (av många kommande).
Jag är så stolt.

På dagis säger dom att LK får små bryt när hon inte får bestämma hmm det känner vi inte igen.
I alla fall så har de bestämt att de ska sätta lite regler kring detta BRA det lär gynna oss trötta föräldrar som gör vårt bästa med detta gränsdragande men som ofta tappar orken.
Men nu börjar även vi om.
Hon är en lurig lite tjeja som gärna spänner till de små benen, gråter hejdlöst och kastar sig handlöst på golvet när det är Loves tur att välja saga.
Oj oj hon har mkt att lära.

God natt. Snaaart kommer det bilder från Egypten. Jag ska bara samla mig inför det inlägget.

Ps. Vi har fått svar från Loves syrenätning. Inget alarmerande och det kändes så efter mätningen. Vi har märkt en avsevärd förbättring de senaste månaderna så nu lägger vi ner den utredningen för nu. Skönt.

torsdag 4 oktober 2012

Syremätning i strupen

Så va det dags.
Dags för mätning av syre i Loves matstrupe för att komma till insikt av vad som gör att han sedan nyfödd ålder spytt alltför ofta. Ibland inget på en vecka och ibland flera ggr per dag.

Tisdag kl 10,15 skulle vi infinna oss på barn. Hemskickat hade vi fått ett brev med instruktioner på vad som skulle hända och med det facit började jag tre dgr innan tisdag bearbeta Love.
Jag tog fram en spaghetti som fick vara den lilla liknelsen på den slang som skulle ner genom näsan och sen lekte vi oss fram.
Det ger effekt det är jag övertygad om, han får prova på mig, vi leker att vi tar stick och plåster osv.
Vi leker ofta doktor hemma efter alla turer in och ut på barn.
Niklas och Love tog resan till barn på tisdag och Love blev rädd.
Love är ofta rädd för nya saker och så även denna gång men som vanligt löste det sig även denna gång, tack vare Niklas och tack vare vår duktiga Love.
När jag väl kom hem satt han som vanligt och lekte med sina tåg fast just idag med en slang ner i näsan som var kopplad till en inspelnings dosa på magen som hängde i ett bälte.
Varken Love eller LilyKate tyckte det va konstigt.
LilyKate luta sig lite fram och kikade på slangen men sen var det bra med det.

Jag vet och det vet Niklas också att den värsta känslan finns hos oss, mamma och pappa som är så blödiga när det kommer till våra barn. Våra små liv.

På natten sov Niklas och Love i gästhuset för att Niklas skulle ha lite koll på Love.
Love tyckte det va jätte spännande och upprepade många gånger "mamma du kan gå nu, pappa och jag ska sova här" ha ha.
Tror ni han har velat sovit där även efter YES.
Det får bli en liten mysgrej, typ som att tälta på gräsmattan (som jag aldrig kommer göra då jag hatar tält).

På onsdag morgon kröp jag ner i sängen hos Love då det va min tur att åka tillbaka till barn 24h senare.
Love ville inte riktigt åka men det blev okej när jag lovade att dra ut slangen.
Det slutade med att han gjorde det själv och blev mäkta stolt över sin prestation.
Tillbaka till dagis kom en stolt kille som sprudlade av längtan att få leka.

Så va sagan slut... Apropå sagor, varje kväll måste jag berätta sagan om Tomten för dig Love. Du är helt tagen av detta med tomten och brev har du redan skrivit och skickat till han. Nu bara väntar vi.
Men innan dess ska vi hinna till Egypten med farmor, farfar, faster Malin med familj och vänner från Falun.

Bilderna är från sjukhuset och när morfar kom förbi med krya på dig present (även lillan fick en Pippi docka) Love fick ett tågstall och utbrast " ååå nu morfar blev jag glad igen, tack snälla" ja tack snälla morfar och Helena.
Bilden på bullarna är ifrån idag, kanelbullens dag. Det har blivit stort.

Go natt!

söndag 23 september 2012

På väg hem...

...det här är SÅ vi ha ha.
Bild1, jag sitter å kollar bloggar, läser face och njuter i baksätet.
Bild2, bredvid mig har jag den lilla teknikern som gärna tittar på youtube på Ipaden, gissa vad han tittar på? TÅG såklart.
Bild3, lillan sover sin skönhetsömn efter en morgon med farmor och Love ute i regnet. Lekstugan och tågen var målet med utevistelsen idag. Nu tröttis.
Bild4, pappa N vid ratten med lurar i öronen pratandes med Magnus, Max, Linus, Johan eller någon annan viktig snubbe eller lyssnar du på ljudbok eller sommarpratare?

Oavsett det är skönt att slippa köra bilen själv hem.
Love sa "pappa nu får du köra fort hem, jag vill leka med alla mina lådor och tåg" Love är precis som N en hemma kille.